Jag är duktig och kan så mycket!

En seg dag är till ända. Vaknade ganska sent, låg och drog mig så att hundarna inte skulle vakna till liv. Kände efter hur kroppen kändes och drog mig så sakteliga upp ur sängen. Vissa dagar är bara alltför sega och de dagarna kunde man gott hoppa över. Vädret för tillfället gör ju inte att man känner sig piggare precis.
Efter att ha kommit mig upp ur sängen och ner för trappen så slets jag mellan att sätta igång att göra något vettigt eller att bara såsa mig genom även denna dag. Det slutade med att jag tog en sväng till S-sund för en träff med Susie och intagande av lite föda. Därefter upphämtning av A och sen även F på vägen hem.
Sen var det bara till att sätta igång att röja, trodde jag ja! Den lilla gnutta lust till röjning försvann efter en kvart och dammsugaren står kvar som bevis på att jag i alla fall har börjat. Kommer väl fler tillfällen att plocka runt antar jag. Skit samma vilket föresten, är seg i vilket fall som helst!!
¤
Så nu är det alltså dags att lägga sig plant igen, för natten är redan på intågande. Kan ju alltid hoppas på mer energi och städarlust imorgon, haha!
¤
Idag med posten fick jag mitt diplom och omdöme om min kurs till hunddagisföreståndare. Otroligt fina och snälla ord som kursledaren Jennie skriver om mina arbeten och mig som person. Ska läsa det igen om en stund för att verkligen fatta att det är mig det står om.
¤
Jag vet innerst inne att jag kan mer än vad jag tror att jag kan, varför ska man vara så "blyg"-"osäker" på allt fast att man egentligen kan och vet hur det ska vara. Gäller väl att öva upp sin egen självsäkerhet och ge/ta vad man har rätt till. Jag som många andra behöver tänka-säga-höra att jag är duktig och kan så mycket. Tro på min förmåga och göra mig hörd, för det är jag värd som människa!
¤
Men att leva efter detta och påminna mig själv och andra på vad duktiga vi är kan i viss mån ta sin lilla tid. Förståelsen av att förstå och känna empati med sina medmänniskor tär och sliter i energin som man bör lagra för att bygga upp sitt liv och sitt eget välmående. De som inte kan förstå och känna empati måste ha ett betydligt enklare liv att leva.
¤
Ändå föredrar jag mitt "liv", bara det vore lite lättare och jag kunde se en ljusning så skulle det vara ett LIV.