Segt och tradigt, dystert och grått, blött och söligt!

Dagarna flyter på fast det känns som om man står och stampar på ett stort tuggummi som man inte kommer loss ifrån. Kroppen och själen är seg som en kola, tyvärr verkar det inte gå mot ljusare tider heller.
¤
Idag ska jag försöka ta mig via bil till Gbg och gå på besök till min läkare där. Fattar bara inte hur körningen ska gå! Har behov av en egen privat bilförare. Körde bil igår och det var segt, laddar med godis, varvar med radio på och radio av. Tur var att jag på hemvägen hade sällskap i bilen som får underhålla mig annars bara ögonen faller ihop. Konstig känsla, jag som förr kunde utan svårighet köra till fjällen ca 60 mil utan problem nu klarar jag knappt 5 km utan att ögonen vill falla igen och kroppen ger upp. Och kroppens svar på sådana utflykter är att hela min kropp skriker efter att få vara ifred.
¤
Det räcker t.o.m. att gå på ett intressant och givande möte på knappt två timmar så är jag så urlakad på all ork att jag vill ge upp. Det värsta är att det inte bara känns av en stund efter att det har varit något utan det kan sitta kvar i kroppen i flera dagar. Typiska jag, säger ju inte nej utan så fort jag klarar lite så måste jag ju göra nått. Kan bara inte fatta att jag inte fixar det.
¤
Utåt sett så antar jag att inte så många får se mig när det är kris i kroppen, jag ger järnet men får ta smällen efteråt i min ensamhet!
¤
Orkar inte strida men vill få en klarhet i hur mitt läge är när det gäller jobbet m.m. Folk säger att de ska ringa men gör det inte, vilket gör att allt ligger på mig och jag orkar inte. Skulle behöva en person som kan ta itu med allt som behöver göras och som sist men inte minst förstår mitt läge, vill bara ge upp när det gäller detta. Tyvärr så påverkar detta hela familjen!
¤
Pengar, pengar och åter pengar! Till mig, inte bara ifrån mig!

Godingen, mormors raring!

Med macka på näsa och haka!

Solskenet i mitt liv!

¤

Marwin har nu i söndags haft sin första födelsedag med paket i mängder.

Han är var glad och positiv och verkade trivas med att ha massa folk runt omkring sig som bara var på kalaset för hans skull. Ballongerna i taket fick sig en omgång med de nya innebandyklubborna. Skratt som är så smittande, flört och himlande med ögonen som gör honom så charmerande.

Söta lilla barnbarn!

¤

Nu väntar vi med spänning på nästa nya barnbarn som kommer inom snar framtid.

Alla små och goa barn, vad vore livet utan barn?

Troligen vore livet fyllt med annat som står var och en nära hjärtat.

¤

Lycka i mörkret är det ändock!!

¤

Inte bakom elbasen utan bakom micken!

Anni

Du gör mig så stolt!

¤

Du är som en strimma solsken
som bryter fram bakom mörka moln.

¤

¤

Idag är det din dag att stå bakom micken och sjunga på din första konsert. Förra gången var det du som spelade elbas och kompade de andra som sjöng.

Det trista i det hela är att jag inte kan vara med och uppleva detta live, får lyssna på inspelningen sen via datorn. Inte samma grej men en liten tröst att ha den möjligheten.

DU ÄR DUKTIG!

Kram från mamma